Kilsbergsfrämjandet

 

 

 

LÅNGSIKTIG PLAN FÖR SKÄRMARBODABERGEN

 

utarbetad inför Kilsbergsfrämjandets årsmöte och Kilsbergsting

2009

 

Inledning

Skärmarbodabergen är det naturområde som ligger vid riksväg 50 mellan Mogetorp och trafikkorset vid Lilla Mon ca 20 km norr om Örebro. Centrum för områdets fyra stignät är rastplatsen Bergslagsporten.

 

Bestående av ett 10-tal markant uppstickande bergknallar är Skärmarbodabergen ett kraftigt kuperat, delvis mycket storblockigt område. Flera av bergknallarna har krön av vackert isslipade berghällar varifrån man har vid utsikt över slätten och det omkringliggande bergslandskapet. Genom att bergknallarna har varit svårtillgängliga för modern skogsavverkning finns här betydande förekomst av mycket gammal gran- och tallskog.

 

Det som emellertid gör denna för besök attraktiva natur särskilt intressant är den för vårt land unika ansamlingen av havssvallade grottbildningar från yoldia- och ancylustid. Denna tidigare ej uppmärksammade ”grottvärld”, tillsammans med områdets lättillgänglighet, är anledningen till att området under de senaste åren genom Kilsbergsfrämjandet har utvecklats till ett av vårt läns främsta besöksområden. 

 

Geologiska värden

Efter de senaste årens omfattande inventeringsarbete och kontakter med sakkunniga anser vi oss i dag alltså kunna konstatera att Skärmarbodabergen är ett för vårt land unikt naturområde när det gäller geologiska värden. I Skärmarbodabergen och de ”intilliggande områdena” har vi hittills registrerat närmare 250 grottbildningar som svarar mot kriteriet ”rymmande minst fem vuxna stående eller hukande”. Detta innebär att, såvitt man i dag känner till, är detta den största ansamlingen i vårt land av havssvallade blockgrottsbildningar från yolida- och ancylustid. Man har framhållit att Skärmarbodabergens ”grottvärld” är den största geologiska upptäckten i Örebro län sedan man på 1920-talet fann det område vid Degerfors som fick namnet Sveafallen.

 

Utveckling av området

Skärmarbodabergens geologiska värden uppmärksammades i mitten av 1990-talet av Nisse Pettersson. Genom medverkan av Kilsbergsfrämjandet avvärjdes omkring år 2000 planerna på bergtäkt och området med dess sevärdheter har därefter genom tillmötesgående från Sveaskog och områdets privata markägare utvecklats och gjorts tillgängligt för den stora allmänheten av Kilsbergsfrämjandet. Fyra stignät med ca 20 kilometer markerade stigar har anlagts, vägvisningsskyltning och informationstavlor har placerats ut och vid stignätens ingångar har anslagstavlor med information och brevlådor med kartor satts upp. Genom ideellt arbete och på senare tid med hjälp genom Skogsstyrelsen har stigarna på svårtillgängliga ställen försetts med trappor, broar och spänger.

 

Högfrekventerat naturområde

Skärmarbodabergen är i dag är ett av länets mest besökta naturområden. Bekräftelse på detta har vi t ex genom det antal kartor som hämtas ur brevlådorna vid stignätens ingångar, räkning av det antal bilar och bussar som brukar vara parkerade vid ingångarna (särskild parkeringsplats har t ex fått anläggas på Gösta Tegners mark vid ingången till Skärmarboda stignät), grupper besöker området också från orter utifrån länet och efterfrågan av guidade vandringar ökar. Som exempel kan ges de fyra guidade vandringar som arrangerades av naturvårdsfonden Hopajola sommaren 2008. Vid de två första vandringarna kom över 125 deltagare och vid de två sista över 175 deltagare per vandring.

 

Orsaken till områdets betydande attraktivitet är: 

. Den synnerligen tilltalande naturen och framför allt den unika förekomsten av grottbildningar.

. Områdets tillgänglighet genom fyra stignät, ca 20 km markerade stigar, vägvisnings- och informationsskyltning och arrangemang i form av trappor, broar och spänger.

. Områdets lättillgänglighet omedelbart vid riksväg 50 och rastplatsen Bergslagsporten. Fyra busshållplatser på linjen mellan Örebro och Nora-Lindesberg finns i direkt anslutning till stignätens ingångar.        

 

Intilliggande områden

Förutom Skärmarbodabergens fyra stignät finns nio ”intilliggande områden”. Dessa områden är av samma geologiska karaktär som Skärmarbodabergen. De har rekognoscerats och  inventerats av Kilsbergsfrämjandet, men Kilsbergsfrämjandet har i övrigt inga planer på att ta initiativ till en vidare utveckling.

 

Kilsbergsfrämjandets planer för framtiden

I stort sett är de fyra stignäten nu färdigutvecklade. Ett mindre antal arrangemang bör dock göras vid ytterligare några svårframkomliga passager. Vägvisningsskyltning och informationsgivning kan och bör göras något mer professionellt.

 

De två stora grottorna Blå grottan och Frihetsportalen bör inkluderas i Mogetorps stignät.

 

Förutom de fyra stignäten Lilla Mon, Skärmarboda, Mogetorp och Tista bör den med bil tillgängliga rast- och utsiktsplatsen på Koberget utvecklas och ingå i Skärmarbodabergsområdet.

 

Rastplatser med eldring, av metall eller cementerad, bör anläggas i samtliga stignät.

 

På rastplatsen Bergslagsporten bör en central informationsgivning arrangeras. Den stora anslagstavla som nu finns vid Mogetorps värdshus bör flyttas upp till Bergslagsporten och utnyttjas för information om Skärmarbodabergen.

 

Tista stignät innebär en ca kilometerlång vandring från rastplatsen genom området Tegnerska stenarna och genom klipp- och grottområdet nedanför fornborgen Tista borg. En tanke är att denna ”upplevelsevandring” skulle kunna innebära ett lämpligt avbrott för rastande bilresenärer. En förutsättning är emellertid att det ska vara möjligt att genomföra vandringen utan särskild friluftsklädsel, t ex i vanliga lågskor. Detta i sin tur förutsätter att leden görs lättillgänglig genom arrangemang av olika slag – trappor, broar och spänger. Kilsbergsfrämjandet söker därför kontakt med Vägverket för att undersöka Vägverkets intresse för ett förverkligande av denna tanke.

 

Särskilt handikappinriktat projekt

Initiativ har tagits av Skärmarbodarådet till en utveckling som syftar till tillgänglighet för personer med fysiska handikapp. Detta projekt förutsätter att vi kan uppnå godkännande och samverkan med markägare, Allmänna arvsfonden och Riksantikvarieämbetet.

 

Projektet innebär att vissa områden och objekt i Skärmarbodabergen görs tillgängliga för rörelsehindrede personer och synskadade. Genom en sådan förbättrad tillgänglighet uppnås dessutom att äldre personer och i övrigt personer med begränsad rörlighet får möjlighet att tillgodogöra sig de naturvärden som området kan erbjuda. 

 

Projektet uppdelas i tre etapper:

 

Etapp 1 omfattar tillgängliggörande av fornborgen Tista borg (Skärmarboda skans) även för rullstolsburna. Från rastplatsen Bergslagsporten anläggs en hårdgjord stig till området runt Tista tjärn samt ramper som gör det möjligt att komma upp till och in i fornborgen.

 

Vidare omfattar denna etapp en ramp som från vägen leder upp till och in i Skärmarbodagrottan. Genom detta arrangemang är det tänkt att även synskadade ska få möjlighet att uppleva grottmiljön.

 

Etapp 2 innebär hårdgörande av stigen från vägen fram till klippformationerna och Carlannersagrottorna samt om möjligt en ramp upp till den planerade rastplatsen vid Bergakungens terrass.

 

Etapp 3 innebär anordningar som gör det möjligt att från ingång Dömåsen i Lilla Mons stignät ta sig fram till i första hand Hängande stenen.

 

För detta arbete konsulterar Ulf Höglind, arbetande vid Örebro universitet, den på detta område sakkunnige Arne Yngström. När det gäller fornborgen förutsätts samverkan med Riksantikvarieämbetet. I övrigt förutsätts godkännande av markägaren och att Allmänna arvsfonden är beredd att svara för de ekonomiska förutsättningarna.   

 

Organisation och administration

Det hittills utförda utvecklingsarbetet har gjorts och administrerats inom ramen av Kilsbergsfrämjandet av det på senare tid upprättade Skärmarbodarådet. Allt arbete har hittills utförts ideellt, alltså utan ekonomisk ersättning för arbetsinsatserna. De begränsade ekonomiska behoven har täckts av Kilsbergsfrämjandet genom Gustaf Roséns Kilsbergsfond, Regionförbundet, Hopajola. Kostnaderna för reparation och nybyggnad av de ovan nämnda arrangemangen har Sveaskog svarat för medan Skogsstyrelsen utfört arbetet. Dessutom har de i arbetet med utvecklandet av stignäten engagerade personerna ekonomiskt bidragit. Så har t ex Gösta Tegner låtit anlägga en parkeringsplats på sin mark vid Skärmarboda stignäts ingång.

 

I arbetet med utveckling och underhåll av de fyra stignäten har Kilsbergsfrämjandets Skärmarbodaråd medverkan av Svenska Turistföreningens Närkekrets och Karlskoga-Degerforskrets, Järle Byalag och Lundhagskyrkans scoutkår.

 

Under förutsättning av att Kilsbergsfrämjandets planer för områdets vidare utveckling och underhåll kan genomföras har berörda personer och organisationer förklarat sig villiga att även framgent fortsätta det arbete som nu genomförs.  

 

Skärmarbodarådet

09 02 25

 

 

Gösta Tegner                                            Ulf Höglind                        Carl Anders Lindstén