Hällabrottet finns med i äldre handlingar redan år 1594. Här bröts förmodligen sten redan under medeltiden, bl a till Nicolaikyrkan i Örebro. I Hällabrottet uppstod Närkes kalkindustri för mer än hundra år sedan. Kalkstenen hade tidigare använts som byggnadssten. På 1860-talet upptäckte man att den alunskiffer, som låg närmast kalkstenslagren kunde användas som bränsle i kalkugnar. Den kalkbränning, som bedrevs för att få fram jordförbättringsmedel, var först en binäring till jordbruket. År 1897 började Yxhults stenhuggeri att i större skala förena brytning av byggnadssten med kalkbränning. Flera mindre företag följde efter. Idag finns endast ruiner av kalkugnar, övergivna stenbrott samt högar av slagg och stenskärv kvar.

Nästa steg i utvecklingen var att man kunde tillverka ett nytt byggnadsmaterial, ånghärdad gasbetong av alunskiffer, kalkmjöl och aluminiumpulver.

Gasbetongen började tillverkas år 1929 vid Yxhults stenhuggeri.

Gjutstugan

På Din färd genom Hällabrottet passerar Du Gjutstugan, som ligger på vänster sida om vägen. Den är Hällabrottets äldsta byggnad, byggd år 1774. Ett putsat stenhus som starkt avviker från byggnadstraditionen i området. Det har två lägenheter präglade av den allra största enkelhet. Huset har fortfarande nära nog sitt ursprungliga skick utan ändringar och moderniseringar. Det vårdas av hembygdsentusiasten Åke Avenbok, som gärna visar det för besökande grupper.

Industriföretaget Yxhult AB

En bit från vägen, på höger sida, ser Du Yxhult AB:s huvudkontor. En sevärdhet är golvet i entréhallen, som är en marmormosaik med 34 olika sorters marmor.

Omkring industrispåret på vänster sida ligger Norra fabriken/norra industriområdet. Ett industriminne med en mängd olika byggnader. Området blomstrar på nytt genom att här nu finns ett flertal mindre företag.

Till höger ser Du värdshuset Trilobiten. En byggnad som uppfördes år 1900 som kontorsbyggnad för Yxhult AB. Första tiden fanns där också en brukshandel.

1900 som kontorsbyggnad för Yxhult AB. Första tiden fanns där också en brukshandel.

Du fortsätter och ser till vänster om vägen en låg timmerbyggnad. Den har sedan 1880-talet kallats för Långholmen. Från början fungerade den som ornamentsverkstad för finare stenhuggeriarbeten och var placerad på det ursprungliga verkstadsområdet på andra sidan vägen. Långholmen är en av de få byggnader som finns kvar från slutet av 1800-talet. Nu fungerar den som "museum" och inrymmer bl a ett 100-tal gipsmodeller, efter vilka skickliga stenhuggare utfört sina arbeten. Där finns djurhuvuden, gudar och gudinnor från antiken, keruber m m. Här förvaras också verktyg för sten och bildhuggeri liksom en stor hyvelmaskin för slipning av kalkstensblock.

Du ser disponentvillor på båda sidor om vägen. Tag av till höger vid skylten Bredsätter 3, Norrtorp 3. Passera Badbrottet. Vid nästa korsning håller Du vänster mot Norrtorp (och Kvarntorp).

Om Du vill, kan Du göra en kort avstickare på den högra vägen för att titta på det vackra ordenshuset, som logen Hvarandras Hjelp av IOGT uppförde år 1903.

Kvarntorp

Vägen mot Kvarntorp går mellan de vattenfyllda kalk- och skifferbrotten Nordsjön och Söderhavet söder om Kvarntorpshögen. För att skapa en viss vattencirkulation har Frommestabäcken letts genom "sjöarna". Stränderna består av utplånade jordmassor från brottens omgivningar samt aska från Kvarntorpshögen. Landvegetationen består främst av ungbjörk medan strandkanten domineras av kaveldun och vass. Fåglar som observerats här är skäggdopping, svarthakedopping, knölsvan, brunand, vigg, knipa, storskrak, sothöna, rörhöna, drillsnäppa, fisktärna och kungsfiskare.

Kring Nordsjön har Kumla golfklubb anlagt en 18-håls golfbana och på ett fint sätt återställt ett svårt sargat landskap.

Håll vänster vid nästa korsning, Kvarntorp 2. Passera industrispåret till den riksbekanta SAKAB-fabriken. Tag inte av mot Kvarntorps industriområde utan fortsätt förbi SAKAB. På höger sida ser Du nu den vackra Norrtorpssjön. Fortsätt vänster vid skylten Kvarntorp 1 och Du åker utmed Östersättersbrottet. Lägg märke till den unga björkskogen, som planterades efter det att Svenska skifferolja AB lagt ned sin verksamhet 1966. Den tallskog som en gång fanns i Kvarntorp dog på grund av svavelutsläppen. Lövskogen klarade sig något bättre.

Tag vänster även vid nästa korsning. Efter några hundra meter skymtar Du Kvarntorps samhälle. Det byggdes på 1940-talet i en byggrusch som saknar motstycke. Sveriges isolering under andra världskriget skapade oljeproblem.

År 1939 var Kvarntorp en ren jordbruksbygd utan någon industriell påverkan. Men då upptäckte man att alunskiffern i Kvarntorp hade en oljehalt som gjorde industriell produktion möjlig. Det statliga företaget Svenska skifferolje AB bildades. År 1942 utvanns den första oljan. År 1945 var årsproduktionen 85 000 kbm olja.

Kvarntorp sysselsatte som mest 1 300 personer. Verksamheten pågick till år 1966.

Du trampar vidare. Till vänster har Du Kvarntorps industriområde, där ett flertal industrier har etablerat sig. Till höger ser Du den 105 meter höga Kvarntorpshögen. Den innehåller 35 miljoner kbm skifferaska och är Sveriges mest magnifika industriminne.

Under skifferoljebolagets verksamhet i Kvarntorp bröts dagligen 7000 ton skiffer. En av flera metoder var att den krossade skiffern hettades upp i retortugnar, som bl a värmdes upp genom förbränning av skifferkoks. Röken från ugnarna var svavelsyrehaltig och innehöll stoft och illaluktande beståndsdelar.

Slagg och aska kördes upp på högen med truck och lastbilar. Tidvis hade man linbana. Det fanns också en rörledning där askan pumpades upp tillsammans med vatten, som spolades ut över högen.

I dagens återställningsplaner för Kvarntorpshögen ingår bl a att anlägga en skidbacke. Ett arbete som redan påbörjats om än i blygsam skala.

Du lämnar Kvarntorpshögen bakom Dig. Till vänster ser Du Nordsjön med omkringliggande golfbana. Till höger ligger en av landets största halkkörningsbanor, som ofta utnyttjas av körskolor m fl.

Naturreservat Norra Mossby

Vid nästa fyrvägskorsning tar Du till vänster. Från vägen kan Du se flera dagbrott. Till vänster om vägen har Du naturreservatet Norra Mossby. Tag gärna Din fikapaus här vid något av rastborden. Reservatet är litet, endast två hektar. Det är ett flackt torrängsområde på kalkbergsgrund, ett Närkes alvar. Den täckande jordarten sandig-moig morän, ligger i ett skikt om cirka 30 cm. Här och var sticker mindre kalkstensblock upp ur markytan. Detta är ett av de få återstående områdena inom Närkes kambrosilurområden som fortfarande har ett tunt jordlager ovanpå kalkhällen. Den välutvecklade torrängsfloran, vars flesta arter är kalkkrävande och många sällsynta, gör området mycket värdefullt. Det påminner om Öland, där kalkstenen också ligger nära markytan. Du kan hitta växter som gentiana, färgmadra, blåtry, getapel, oxel, hasselstrutar m fl.

Hällkistor i Närke

Strax efter naturreservatet kommer Du till en vägkorsning. Håll höger och följ skylten Hallsberg 10. Vid värdshuset Trilobiten tar Du vänster vid skylt Hjortsberga 3. Omedelbart öster om den röda träbyggnaden ligger den norra hälsan i Yxhult. Fortsätt ytterligare några hundra meter och Du kommer fram till den södra hälsan i Yxhult. Detta är två av tre kända hällkistor med gavelhål i Närke. Den tredje finns i Hidinge.

Hällkistor är stenkammargravar från yngre stenåldern (3000-1500 f Kr). De är 3-7 meter långa och uppbyggda av hällar. En gravtyp som förekom främst i södra och västra Sverige. Gravarna uppfördes av en befolkning som sysslade med jordbruk och boskapsskötsel. De döda begravdes obrända och ofta flera i samma hällkista. De fick med sig föremål som dolkar, spjut, pilspetsar, bärnstenspärlor, lerkärl m m.

Den norra kistan är skadad. Endast förrummet återstår. Den södra kistan är mer sevärd. Av den återstår förrummet samt stora delar av kammaren och en del av kantkedjan. År 1902 gjordes en utgrävning av södra hällkistan. Man hittade då skelettdelar. År 1961 undersöktes båda hällkistorna. Man kunde då konstatera att norra hällkistan blivit omgrävd i modern tid. Troligen skedde detta när gårdsbyggnaden vid Yxhult uppfördes år 1853. Den södra hällkistan ligger på en utsparad höjd intill ett kalkstensbrott. I början av 1900-talet drogs ett järnvägsspår fram mot platsen, varvid man fick lägga upp en stödmur för att hindra graven från att störta i brottet. De båda hällkistorna anses vara rester av en större samling hällkistor i Yxhult.

Hynnebergsbrottet

Lite längre fram ligger det första av de mäktiga Hynnebergsbrotten. Här har under lång tid brutits kalksten, som ligger i ett skikt om cirka 15 meter.

Gör en avstickare norrut. Strax före Hynnebergsfabriken ligger det andra stora brottet. Här har utöver kalksten även brutits alunskiffer. Skiffern ligger under kalkstenen i ett svart skikt om cirka 15 meter. Alunskiffern innehåller brytvärda halter av uran och olja. Under skifferskiktet ligger sandstenen.

Runsten och gravfält

Strax söder om Hynnebergsfabriken står kommunens enda runsten - Vestastenen. Närke ligger i utkanten av Svealands runstensområde, och har ett trettiotal kända runinskrifter. De flesta runstenarna restes under 1000-talet. När landet kristnades minskade bruket att resa dessa minnesstenar.

Vestastenen är huggen i sandsten, något som är mycket ovanligt. Man tror vidare att den restes av kristnat folk. Den delvis utplånade och genom överhoppningar av flera runor förkortade texten har uttytts: "K (eller G) ... reste sten denna efter Ärnbjörn, make sin". Man vet att stenen flyttats flera gånger. På 1600-talet stod den söder om vägen. År 1902 flyttades den till sin nuvarande plats norr om vägen.

Omkring 10 meter före runstenen kan Du, om Du tittar noga, upptäcka kung Krus sten. Är Du ännu mer skarpsynt kan Du kanske på en höjd inne i skogen innanför offerstenen upptäcka resterna av en förskansning, som enligt lokal tradition användes vid ett krig mot danskarna.

Fortsätt rakt fram. Passera Vesta skola. Håll till höger i den skarpa kurvan i Hjortsberga. Du kommer nu fram till Lekebackens gravfält, som är Närkes märkligaste fornminne. Här finns 140 gravar. På krönet ligger ett av Närkes största rösen samt en domarring med nio stenar.

Gravarna är från den yngre järnåldern (400-1050 e Kr).

Höjden som ligger på fältet västerut, kallas Lundsbacken. Här kan man se resterna efter en stor stenmur.

När Du cyklar vidare kommer Du så småningom fram till ett nytt vägskäl. Tag åt vänster mot Kumla vid skylten Alvesta. Vid gula huset strax före tunneln under riksväg 52 ser Du Älvestakullarna på vänster hand. Älvestakullarna är ett mycket sevärt gravfält från järnåldern (500 f Kr - 1050 e Kr) med cirka 35 fornlämningar. Gravarna består i huvudsak av högar och runda stensättningar, som var de vanligaste gravformerna under järnåldern.

Återvänd till Kumla torg samma väg som Du kom!

2004-07-19