FÄRDBESKRIVNING

Turen utgår från Kumla torg.

Cykla Vattugatan österut och till vänster på Kungsvägen. Cykla försiktigt över gamla E 3 vid det s k vägtorget mot Täby (skylt). Följ hela tiden skyltarna mot

Täby. Obs de i markytan fram för f d skolan l Hörsta markerade grundmurarna efter HÖRSTA KAPELL (1) (se även guide nr ). Väl framkommen till TÄBY KYRKA bör du förutom att bese kyrkan även lägga märke till den vackra stenvalvsbron över Täljeån.

Fortsätt förbi avtagsvägarna till Råberga och N Dyringe. Tag så småningom av till höger in på grusväg (vägskylt: Mosås 3). Efter 1, 2 km på gr vägen cyklar Du förbi avtagsvägen till gamla pr gården (skylt).

Cirka 100 m därefter ligger på vänster hand den med ett stående kors markerade KULLKYRKAN (3). Detta är en lämplig rastplats. (Du har nu cyklat halva sträckan).

Fortsätt. Passera motorvägen. När Du kommer fram till den stora vägkorsningen i Mosås tar Du av till höger. Så småningom ser Du MOSJÖ KYRKA 9 på vänster sida. Åk Upp vid församlingshemmet före kyrkan (skylt: Mosjö k:a).

Fortsätt mot Kumla. Cirka 1 km efter det att Du har cyklat över ett Industrispår tar Du in på en liten väg till vänster (ca 300 m före en större korsning). denna väg är kommunens enda kvarvarande, oförändrade och fortfarande nyttjade del av ERIKSGATAN C) som också var den gamla vägen till Örebro. Efter en km delar sig grusvägen - håll då till vänster. Efter ytterligare ca 500 m kommer Du upp på en asfaltsväg (G Örebrovägen). Efter ytterligare 400 m tar Du till vänster i vägkorsningen och cyklar under viadukten (Järnvägsgatan). Till centrum av Kumla tar Du dig sedan via någon av tunnlarna under järnvägen.

0 HÖRSTA KAPELL hade en total längd om 18 m. Långhuset var nästan kvadratiskt med innermåtten 6,6 x 5,2 m. I öster fanns. ett smalare kor och i väster ett torn med samma mått. Vid utgrävning 1962 fann man -gravplatser både inne i och utanför kyrkan.

Ytterligare tre kyrkor av denna typ' är kända i Närke:

Granhammarskyrkan, Skoftesta kapell och Kullkyrkan. Dessa oansenliga kyrkobyggnader uppfördes under 1100talet av kristna storgodsägare och var avsedda för den närmast kringliggande bygden. På 1200-talet ersattes dessa gårdskyrkor av de större sockenkyrkorna.

TÄE3Y KYRKA är i sina äldsta delar 'från 1100-talet. Kyrkan. är restaurerad i flera omgångar, senast år 1953. Särskilt sevärt invändigt är de sju helgonbilder från sen medeltid placerade l ett sentida skåp.

Täljeån är en av Närkeslättens största åar. Den har sin källa l Vibysjön, som är en typisk slättbygdssjö strax norr om Tivedssluttningarna. Täljeån rinner först norrut genom den torrlagda Skarbysjön, vidare genom Kräcklinge och Täby, där den vänder mot öster och söker sig fram till utloppet i Hjälmaren vid Segersjö. Flertalet av Kumlabygdens övriga åar rinner ut i Täljeån. I sitt nedre lopp flyter Täljeån genom de torrlagda slättbygdssjöarna Mosjön samt Västra- och Östra Kvismaren. Täljeåns sista sträckning består av en grävd kanal, Kvismare kanal.

KILLYRKAN är en kyrkoruin, som utgör resterna av en gårdskyrka från förra delen av 1100-talet. Kyrkan ligger på en kulle, som tidigare använts som grustag. Halva grunden är därför förstörd. Vid en utgrävning 1963 kunde man konstatera att kyrkobygden varit av samma typ som kapellet i Hörsta. n yttre längden var cirka 19 m. Tornrummet, som till t inre endast var 2 x 2 meter, avskärmades från ånghuset genom en tornbåge, som tycks ha varit lika .trång som bågen intill koret, cirka en meter bred. i kor och långhus fann man rester av ett trägolv. Vid korets östvägg stod ett altare. Skelettrester har påträffats flera gånger vid tidiga grustäkter.

MOSJÖ KYRKA är en av Sveriges intressantaste. Ursprungligen fanns här en träkyrka av stav- eller skiftesverkstyp. Den ersattes av en stenkyrka vars äldsta delar tillkom under 1100'talets senare del. Mosjö kyrka är byggd av sandsten i den romanska stil som härskade på 1100-talet och i början av 1200-talet. Utmärkande för den romanska stilen är det tunga slutna murverket och rundbågen i fönster och portal. I allt väsentligt har kyrkan fått behålla sitt medeltida yttre..

Kyrkan fick under medeltiden ta emot många långväga besök. I kyrkan fanns den s.k. Mosjömadonnan, en träskulptur föreställande jungfru Maria. Skulpturens kraft ansågs vara så stor att man till och med trotsade Tivedens faror för att kunna tillbedja madonnan. Mosjömadonnan anses vara en av Sveriges märkligaste madonnabilder . År 1883 såldes den emellertid till Statens historiska museum. Besökarna i Mosjö kyrka får därför hålla tillgodo med en välgjord kopia.

(5) ERIKSGATA var den rundresa, som den av upplänningarna valde kungen under medeltiden hade att göra genom övriga landskap i Svealand. Resvägen var fastställd i Upplandslagens konungabalk. Den utgick från Mora stenar (Mora äng) vid Uppsala och passerade genom Enköping, Nyköping, Jönköping, Skara, Örebro och Västerås. Sista Eriksgatan gjordes av Karl IX. Senare kungars eriksgator har endast namnet gemensamt med denna medeltida färd. Till Kumla kom Eriksgatan från Västergötland. Kungen och hans följe passerade genom byarna Blacksta och Kumla by. Färden mot Örebro fortsatte sedan på rullstensåsen. Traditionen har alltså fått ge namn åt nuvarande Kungsvägen.

PÅ CYKELTUR I KUMLABYGD:

1 Hardemo, Brändåsen m fl

2 Vallersta m fl

3 Täby k:a, Kullkyrkan m fl

4

5

6

7 Tarsta borg m fl

8 Hällabrottet, Kvarntorp m fl

9. Sannahed, Norrby, Lekebacken

10 Rösavi m fl

11. Nalaviberg m fl

12. Botåsen m fl

Ytterligare upplysningar om cykelturer och sevärdheter kan lämnas av, KUMLA TURISTBYR.4 (KUMLA RESEBYRÅ, tel 792 35) Kumla kommuns fritidsförvaltning
(tel 883- 10) och Kumla kommuns kulturförvaltning (tel 881 91). Upplysningar och synpunkter på cykelguiderna lämnas till kulturförvaltningen.

http://lovborg.crosswinds.net/cykel/cytaby.htm / Stig Lövborg