|
|
 |
Naturreservatet Dovrasjödalen |
||||||||||||||||||||
|
|
Schematisk skiss över Dovrasjödalen
Schematisk skiss av Dovrasjödalen
Från länsväg 529 genom Östansjö samhälle tar man av söderut vid avtagsväg i Östansjös västra utkant. Vägskylt finns. På en krokig enskild väg når Du efter kanppt 2 km parkeringsplatsen vid Tystlinge, där den markerade vandringsleden mot reservatet börjar. Kom ihåg!
Gällande bestämmelser anges utförligt på skyltar i reservatet. DovrasjödalenDovrasjödalen är en trång och djup nord-sydlig sprickdal i urberget. I dalens botten finns rester av den vulkaniska bergarten diabas. För länge sedan var dalen fylld av diabas, men den har under årtusenden nötts ned av vatten och is. Hällmarkerna omkring den norra sjön domineras av ögongnejs. Dessa hällar har på östra sidan dydliga spår från istiden i form av isräfflor. De bldades genom att fastfrusna stenblock i inlandsisen skrapade urberget när isen var i rörelse. Isräfflornas riktning beskriver därför också isens rörelseriktning. Dovra sjöar är källsjöar i Nyköpngsåns vattensystem. De är starkt brunfärgade av humusämnen och påverkade av försurningen. För att motverka detta kalkas sjöarna regelbundet. Olika VäxtsamhällenVid en vandring runt Dovra sjöar lägger du märke till hur olika vegetationen är uppe på berget och nere i dalen. På den torra och magra hällmarken finner tallen rotfäste i smala springar i berget. Ljung, lingon, lavar och mossor klarar denna karga växtmiljö fint. Nere i dalen finns rester av diabas. Denna bergart är basisk (motsats till sur) och ger en helt annan och rikare växtlighet än den du normalt finner i en barrskog. Den ger till viss del samma effekt på växtligheten som en kalkförekomst skulle ha haft. Den rikaste vegetationen finns i dalgången norr och söder om sjöarna. Blåsippa, springkorn, lundbräsma,vårärt, trolldruva och underviol är några växter som finns här på grund av de rikare markförhållandena.
DovraledenFrån P-platsen vid Tystinge är det 1,5 km till reservatet. Följ den markerade vandringsleden fram till reservatet. Orange ringar på träden markerar leden. I reservatet kan du välja vandringsleder runt en, två eller tre sjöar och de är 2,3 km, 4,0 km resp 6,5 långa. En vandring runt de tre sjöarna är en bra dagsetapp. Andra markerade spårsystem berör också reservatet. I öster finns ett markerat skidspår.
Dovra kyrkaDenna uppmärksammade formation har skapats genom blockvittring i berget. Ett sprickrikt område som Dovradalen utgör en utmärkt angreppspunkt för vattnet och frostens nedbrytande krafter. Genom att vattnet tränger in i bergets sprickor och ökar sin volym vid övergång till is, vidgas dessa sårickor. Till slut kan även stora block lossgöras från bergväggen. När detta har skett här är osäkert. En förklaring är att Dovra kyrka boldades under den tid då den stora inlandsisen smälte, när havet låg i nivå med dalen. Det är också möjligt att det skett betydligt senare. Folkfantasin hade i varje fall andra förklaringar till de mera märkliga eller avvikande företeelserna i naturen. Här är en av sägnerna: När jätten Tjälve fick höra Viby kyrkklockor, blev han arg och kastade stora stenblock mot kyrkan. Dessa hamnade dock bortom kyrkan. Då han fann, att han misslyckats, rev han iförargelsen loss block från själva berghällarna. Just då började kyrkklockorna åter ringa, jättens kraft bröts och blocken blev liggande på sin plats. Jätten gömde sig då djupt inne i berget. I sorg över detta fällde hans hustru Dovra tre stora tårar, vilka var en och bildade len sjö. Det stora bergblocket, som Tjälve slet loss, syns ännu vid "Dovra kyrka", där det utgör taket till denna. Som sägenomspunnen naturformation är Dovra kyrka att räkna såsom fast fornlämning. Endast 400 m n om Dovra kyrka uppmärksammades under 1983 en tidigare inte känd fornborg. Barrskogsmesar
En vandring i Dovrasjödalen ger dig också en möjlighet till att få se våra vanligaste barrskogsmesar. Stanna till om du skymtar eller hör någon liten fågel i ett barrträd. Om det är en mes så är den oftast ganska orädd. Så här skiljer du dem åt: Svartmes - En liten blek kopia av en talgoxe med vit fläck i nacken. Klänger oftast längs ut på barrträdens grenar. Tofsmes - Gråbrun dräkt, svart halsring och en uppåtstående tofs på huvudet. Lätet är ett rullande "peereriit". Talltita - Grå dräkt med svart hjässa. Svår att skolja från lövskogens entita. Lätet är dock avslöjande. Ett strävt "täh täh". Tofsmesen och talltitan söker främst föda bland barrträdens grenar. Några fakta Naturreservatet Dovrasjödalen är till ytan 52 hektar, varav 11 hektar vatten. Tre långsmala sjöar ligger här i en djup sprickdal i urberget. Sjöarna är till stor del omgivna av branta bergväggar och vidsträckta barrskogar. De mest markerade branterna finns vid Norra sjön. I reservatet finns 100-årig kulturpåverkad barrblandskog och hällmarkstallskog. Dovrasjödalen är sedan gammalt ett välbesökt utflyktsmål på grund av områdets vildmarkskaraktär. Naturreservatet bildades 1976 och 1983 i syfte att bevara detta särpräglade naturområde. Det var också viktigt att förbättra allmänhetens möjligheter att vistas i området på ett sådant sätt att inte onödig förslitning sker av områdets natur. I skötselanvisningarna till reservatet framgår att hällmarker, kärr och strandzoner skall bibehållas utan direkt skötser. Övriga skogsområden skall på sikt föryngras i takt med att den gamla skogen dör. Naturvårdsförvaltare och markägare är Stiftelsen för fritidsområden i Örebro län 2006-12-16 Stig Lövborg / www.crosswinds.net/~lovborg/reservat/dov.htm
|
