Norra Vätterns skärgård och Prinskullen

Vandringsleder

Kanotleder

Cykelleder

Naturreservat

Fågellokaler runt Örebro

Hur kommer man dit? / Ytterligare information / Kom ihåg / Några fakta / En annorlunda del av Vättern / Hällmarker av urberget / Långsam uppgrundning / Hällmarkekog och lavhällar / Djurlivet / Naturreservatet Prinskullen

Hur kommer man dit?

För den som har båt i Vättern bör det inte vara nåtot problem att besöka reservatet, vilket ligger utmed farleden upp mot Askersund, Sjövägsavståndet mellan askersund och reservatets centrala delar är en dryg mil. Småbåtshamnar finns i Bastedalen, Grönbacke och Olshammar. Från Askersund ordnas under sommaren båtturer som går genom reseervatet. Man kan då uppleva en hel del av skärgården.

Bilder från Prinskullen, juli 2002

Kom ihåg!

• Skada inte mark eller växtlighet
• Plocka inte blommor eller ris
• Stör inte djurlivet
• Ta inte med okopplad hund
• Det är förbjudet att göra upp eld tiden 1 maj - 1 oktober
• Det är förbjudet att landstiga på ön Skjortpilten under tiden 15 april - 15 juli
• Tältninsförbud råder, utom på vissa öar.

På öarna Kungsholmen, Björkholmen, Stora Krokholmen, Skogsholmarna, Stora och Lilla Hjortholmen, får              man tälta under högst två nätter i rad, samt göra upp eld på särskilt anvisade platser. På dessa öar finns               angöringsdubbar och s k sopmajor, små hus med toaletter, sopbehållare och vedförråd.

Särskild tillsynsman svarar för bl a renhållning och tillsyn av att föreskrifterna efterlevs.

Gällande bestämmelser anges utförligt på skyltar i reservatet. Även för markägarna gäller vissa                       föreskrifter, t ex kalavverkningsförbud inom strandnära områden och på hällmarker.

Några fakta

Naturreservatet Norra Vätterns skärgård omfattar 650 ha land och 1 690 ha vatten. Allt landområde utgörs av öar, sammanlagt ett 50-tal. De två största är 200-300 ha stora. Berggrunden går ofta i dagen med isslipade, rundade hällar. Den typiska växtligheten är hällmarkstallskog utom på de inre delarna av de största öarna där växtligheten är rikare. Med undantag av ett torp på Stora ochett på Lilla Aspön har skärgården aldrig varit bebodd och är fri från fritidsbebyggelse.

Reservatet har bildats i tre omgångar 1973, 1974 och 1986. Syftet med reservatet är att få kännedom om landets natur samt för allmänhetens friluftliv bevara en större sötvattensskärgård fri från betyggelse och andra fromer av exploatering. Genom reservatsbildningen skall förutsättningar skapas för en vägledning av besöken så att områdets natur inte onödigtvis förslits.

Naturförvaltare: Skogsvårdsstyrelsen

Markägare: Enskilda varav AssiDomän äger stor del

En annorlunda del av Vättern

Vätterns norra del med sin utpräglade skärgård avviker i flera avseenden från sjöns övriga delar vilka kännetecknas av ganska raka strandlinjer och mycket få öar.

Som helhet är Vättern en s k gravsänka, begränsad av markanta förkastningar. En förkastningslinje sträcker sig i riktning SV-NO från Dimmestorp söder om Olshammar till Bstedalen och sammanfaller i stort sett med reservatets SO-sida. Skärgården ligger alltså omedelbart utanför den egentliga Vätternsänkan.

Skärgården kan beskrivas som ett av sprickor och småförkastnigar starkt genomsatt område, vilket till större delen ligger under vatten.

Hällmarker av urberget

Skärgårdens berggrund utförs av grov granit tillhörande urberget. Berggrunden går i stor utsträckning i dagen med isslipade, ofta vackert rundade hällar. På Lilla Aspön når hällmarken hela 51 m över sjöns yta. Vattendjupet överstiger sällan 20 m inom skärgården, men bara 3 km söder om den finns djup på mer än 90 m.

Långsam uppgrundning

Liksom kustskärgårdarna håller också Vätterns skärgård på att höja sig ur vattnet. Genom att landhöjningen sker snabbare i norr sjunker vattnet i Vätterns norra ände men stiger i dess södra. Man kan likna Vättern vid ett badkar vars ena ände långsamt lyftes. För ca 9 000 år sedan var landmassan vid norra änden så nedtryckt - av den just bortsmälta inlandsisen - att sjön under kort tid faktiskt hade sitt utlopp mot norr i stället för som nu vid Motala.

Hällmarkekog och lavhällar

Den typiska växtligheten på öarna är hällmarksskog med framför allt tall - ofta mer eller mindre marvuxen - ljung och andra ris samt renlav.Träd och ris kan bara växa i sprickor och sänkor där jord samlas, medan lavar och i någon mån moror bildar mattor ute på hällytorna. I en del dåligt dränerade sänkor inom hällmarkerna finns mossvegetation med t ex tall, skvattram och vitmossor.

Morän och lera finns på de större öarna. Där är marken bördigare och inslaget av gran och björk starkare. På nåtra av de större öarna finns även en ren lundvegetation med hassel, vätteros, trolldruva, tandrot och liten häxört. En del av den bördigare marken har tidigare använts som betesmark eller t o m varit uppodlad.

Djurlivet

Större däggdjur uppträder av naturliga skäl bara tillfälligt på öarna, dit de tar sig över från fastlandet. Även större skogsfåglar är sparsamt föeträdda. Småfåglar finns däremot i ungefär samma utsträckning som på fastlandet. Fiskgjuse häckar på några platser i skärgården.

Vättern är en näringsfattig sjö och det präglar både sjöfågel- och fiskfaunan. Av måsfåglar finns bara ett fåtal, relativt små kolonier av fiskmås, fisktärna och gråtrut, bl a på skäret Skjortpilten i reservatets nora del. Karaktärsfåglar för skärgården är skrakar, knipa, storlom och drillsnäppa. Tillgången på fisk, främst gädda, abborre och gös är mycket god. Skärgården utgör också tillväxtområde för Vätterns röding. Fiske med handredskap är tillåtet.

Naturreservatet Prinskullen

Prinskullen är ett annat reservat på en ö i Vättern, men av helt annan karaktär. Prinskullen ligger i ett kulturlandskap och är dessutom lättare att nå eftersom riksväg 50 korsar ön. Reservatet är en del av en rullstensås som sticker upp som en kulle, omgiven av flackare sandavlagringar med några åsgropar, bl a Dudatjärnen. På kullen växer gammal grov barrskog, dominerad av gran, med inslag av tall och lärk samt sly av rönn, ek och hassel. Norr om kullen sträcker sig en fack sandrygg ner mot Edösundet. Denna sluttning är en betad hage som på krönet domineras av ek och på sidorna av björk, överallt med inslag av hassel.

Rudatjärnen är en myrgöl i en torvfylld åsgrop. Tjärnen är rik på vita näckrosor och omgiven av lövskog med ett relativt rikt djurliv.

Bilder

Reservatet är 40 ha stort och nåsfrån riksvägen 50, Askersund-Motala, vägvisning finns. i reservatet finns strövstigar och rastplats med utsikt över Stjärnsunds slott. Enligt traditionen skall Prins Gustav ha hämtat sin inspiration till diktning och komponering på Prinskullen.

2003-05-11

Stig Lövborg / www.crosswinds.net/~lovborg/reservat/n_va_sk.htm